Business Control Arena

För den som är intresserad av målstyrning tipsar jag om Målstyrningsbloggen i videoformat.

Här kommer för alla de som inte kunde närvara det material som Björn Larsson använde för morgonens diskussion kring att “koppla samman organisationens mål med invididens behov”. En väldigt enkel sammanfattning är att med hög frekvens t ex varje månad eller oftare ställa fyra frågor till sig själv och sina kolleger (frågorna återfinner du i materialet). Och på så sätt undvika att saker faller mellan stolarna eller slippa generella planer som bara förblir planen

Länk till presentation: bcarena-inspiration-fran-mal-till-resultatr.

Balanced scorecard-modellen åskådliggör ett företags strategi genom att mäta den utifrån fyra olika perspektiv; customers, internal processes, innovation and learning och financials. Syftet är att skapa ett bredare system för styrning och uppföljning av organisationer, till skillnad från de traditionella styrsystem som enbart fokuserar på finansiella variabler.

En fördel med modellen är att den kan fungera som ett kommunikationsverktyg, som ger en bild av organisationens strategi från flera synsätt. Företag som använder Balanced scorecard kan dock förlora förmågan att fokusera sin styrning mot ett specifikt mål, eftersom modellen utgår från en vidsträckt syn på verksamheten. Praktiska erfarenheter har snarare visat att det gäller att skapa enklare modeller om man vill få till stånd en fungerande målstyrning.

Följande är saxat ur Wikipedia och är enligt mig en ganska bra definition av målstyrning:

“Målstyrning innebär att styra en verksamhet med uppsatta mål hellre än genom att styra processer inom organisationen. Målstyrning kopplas ofta samman med decentralisering. Förenklat tilldelas självständiga enheter krav som de ska uppfylla och har sedan autonomi när det gäller att bestämma hur detta skall göras“

Hur mål sätts finns lika många skolor som individer. Ett exempel på en öppen men tydlig målsättning är Jack Welchs berömda målstyrning av GEs bolag under 80-talet: “If you’re not # 1 or 2 in your business you have to fix, sell or close!”. Det finns också exempel på målstyrning i form av t ex väldigt specifika kvantativa mål “x miljoner inom y månader” som kan sporra vissa men även på ett negativt sätt “låsa” individers beteenden. Utmaningen ligger ofta i att finna rätt nivå för just din organisation givet målgrupp och bolagets situation. Och det är väl precis det som gott ledarskap handlar om.

En annan form av styrning är att använda principer för beteende. Man “monitorerar” och “analyserar” men styr endast genom att sätta generella regler för beteende och låter verksamheten utvecklas organiskt helt utan uppenbara måplsättningar. Detta styrsätt är uppmärksammat i organisationer som agerar i kaosliknande miljöer t ex vissa militära förband. Bolag som agerar på marknader som förändras snabbt och/eller som förändras snabbt internt kan också tjäna på att använda tydliga principer för beteende snarare än mål eller aktivitetsplanering.

Jag tror att de flesta av oss fungerar bäst med en kombination där vi ser en tydlig ledsagande ambition med verksamheten och samtidigt väljer att leva enligt ett antal strategiska principer som är gemensamma för alla inom organisationen.