För den som är intresserad av målstyrning och av att sätta mål för organisationer kan jag tipsa om följande ”working paper”: Goals gone wild . Exemplen är något överdrivna men vikten av att noga tänka igenom hur mål sätts och kommuniceras är tydligt poängterad.
Ett annat och något närmare inlägg i debatten är följande ”under strecket” artikel: ”Det som räknas går inte att räkna”. Samma sak där. Exempel på missbruk av en metod bevisar framförallt vikten att förstå ”vad, varför och hur”.
Att formulera vart man vill och var man befinner sig är en grundläggande process för all rörelse. Siffor är ett bra ”språk” för detta. Kritiker menar ofta att kvantitativ uppföljning och målsättning saknar förmågan att förmedla komplexitet. Sant! Med det är också en av poängerna! Att inte vara alltför deskriptiv möjliggör för individer att själva skapa lösningar och välja beteenden som matchar just deras egna styrkor. Misstaget som begås är att använda sig av siffror och nyckeltal som låser beteendemönster. Målstyrning handlar om att få människor att dra åt samma håll – inte att dra på samma sätt.
