Framtiden ligger i vårt humankapital sägs det – men hur kan man mäta humankapital?
Höstens tema på bcarena handlar om hur du och din organisation kan börja mäta ert viktigaste kapital – humankapitalet. Jag kan garantera att mötet blir matnyttigt och inspirerande.
Jag är mycket glad över att få presentera Sven Hultin som inspiratör till detta tema. Sven har under lång tid arbetat med just detta ämne inom IBM Global Services som har gjort mätning och kartläggning av sitt humankapital till sitt främsta konkurrensmedel. Sven är även inom detta ämne en populär föreläsare vid Handelshögskolans MBA utbildning.
Datumet äronsdagen den 25 november och tiden är som vanligt 08.00 till 08.45 med frukost från 07.30 på Grev Turegatan 30 (konferenslokalen The Summit).
Här kommer Anders presentation till alla som var med under morgonens möte: Visualisering-av-siffror-BCA-20090610. Presentationen är ganska självförklarande dvs kan vara relevant även för er som inte var där men har intresse av ämnet.
En oändlig mängd fel begås i organisationer på grund av kommunikationsbrister. Siffror är ofta boven. I syfte att förtydliga (eller fördunkla) resultat skapas grafer och diagram. Men vad fungerar kommunikativt och vad är direkt dåligt? Till alla er som ofta skapar eller läser kvantitativ information kan jag rekommendera att komma till nästa frukostmöte den 10:e juni. Läs mer om detta här: BCARENA_siffror
För den som är intresserad av målstyrning och av att sätta mål för organisationer kan jag tipsa om följande ”working paper”: Goals gone wild . Exemplen är något överdrivna men vikten av att noga tänka igenom hur mål sätts och kommuniceras är tydligt poängterad.
Ett annat och något närmare inlägg i debatten är följande ”under strecket” artikel: ”Det som räknas går inte att räkna”. Samma sak där. Exempel på missbruk av en metod bevisar framförallt vikten att förstå ”vad, varför och hur”.
Att formulera vart man vill och var man befinner sig är en grundläggande process för all rörelse. Siffor är ett bra ”språk” för detta. Kritiker menar ofta att kvantitativ uppföljning och målsättning saknar förmågan att förmedla komplexitet. Sant! Med det är också en av poängerna! Att inte vara alltför deskriptiv möjliggör för individer att själva skapa lösningar och välja beteenden som matchar just deras egna styrkor. Misstaget som begås är att använda sig av siffror och nyckeltal som låser beteendemönster. Målstyrning handlar om att få människor att dra åt samma håll – inte att dra på samma sätt.
För de flesta är ordet risk något som verkligen berör först när det blir personligt. I vardagen tänker vi ofta på saker vi inte vill skall hända oss själva eller våra närmaste. Men i våra jobb och organisationer talar vi om vad vi skall göra för att nå mål och visioner – inte så ofta hur vi undviker det som eventuellt kan hindra oss. Den 2:e april handlar bcarena om risk. Läs mer här: ar-du-i-riskzonen
Här kommer för alla de som inte kunde närvara det material som Björn Larsson använde för morgonens diskussion kring att ”koppla samman organisationens mål med invididens behov”. En väldigt enkel sammanfattning är att med hög frekvens t ex varje månad eller oftare ställa fyra frågor till sig själv och sina kolleger (frågorna återfinner du i materialet). Och på så sätt undvika att saker faller mellan stolarna eller slippa generella planer som bara förblir planen
Jag måste säga att jag är glad att Björn Larsson ställer upp och delger oss sina tankar kring aktivitetsplanering på nästa frukostmöte. För alla er som inte fått förmånen att lyssna på honom rekommenderar jag det varmt. Björn Larsson har gjort till sin gärning att få saker att hända och mycket händer.
En sak Björn kanske skulle bli förvånd om jag delgav honom är att han fått mig att tänka på att det är stor skillnad på att driva en ”Think Tank” och att driva en ”Action Tank”. Att det måste till något mer än tänkande för att skapa resultat. Låter självklart, men ofta möter jag en kultur i större svenska organisationer som säger att själva aktiviteterna och själva lösningarna ligger långt in i framtiden och inte spelar så stor roll. Fast det är ju i aktiviteten förändringen blir från en tanke till ett resultat.
En morgon i våras på ett frukostmöte bjöd Björn Larsson in mig till en global action-tank kring miljöfrågor och efter det kan jag inte låta bli att le lite när jag ser ordet Think Tank./nils
Temat för nästa frukostmöte gick ut för omröstning bland tidigare deltagare. Vinnaren med 55% av rösterna blev ”Från utfall till nya resultat”. Frågor som kommer diskuteras vid nästa möte är bland annat:
Hur kan jag och mina kolleger undvika att fastna i planering istället för att ”göra jobbet”?
Hur kan jag och mina kolleger ta bort orden ”vi” och ”borde”?
Planerat datum för nästa frukostmöte är den 3:e december samma tid och plats som vanligt: 08.00-08.45 med ordentlig frukost från 07.30 på The Summit Grev Turegatan 30.
Självklart kan ni anmäla ert intresse redan nu. Som vanligt gäller först till kvarn och maximalt 15 deltagare då en viktig del av mötet är dela egna erfarenheter. Passa på att anmäla och ta med en kollega. På så sätt kan ni direkt efter mötet fortsätta diskussionen med fokus på er egen organisation.
Balanced scorecard-modellen åskådliggör ett företags strategi genom att mäta den utifrån fyra olika perspektiv; customers, internal processes, innovation and learning och financials. Syftet är att skapa ett bredare system för styrning och uppföljning av organisationer, till skillnad från de traditionella styrsystem som enbart fokuserar på finansiella variabler.
En fördel med modellen är att den kan fungera som ett kommunikationsverktyg, som ger en bild av organisationens strategi från flera synsätt. Företag som använder Balanced scorecard kan dock förlora förmågan att fokusera sin styrning mot ett specifikt mål, eftersom modellen utgår från en vidsträckt syn på verksamheten. Praktiska erfarenheter har snarare visat att det gäller att skapa enklare modeller om man vill få till stånd en fungerande målstyrning.
Ett grundläggande fundament i arbetet med kommunikation är att hålla reda hur vi kan nå vår målgrupp. De kanaler målgruppen använder är kanalen för att nå dem. I intern kommunikation har vi oftas kontroll över ett antal kanaler (intranät, personaltidning etc) men det är inte alltid självklart att det är de enda kanalerna vi bör använda oss av. Att dyka upp i oväntade sammanhang kan ge en stark och effektiv kommunikaiton i olika sammanhang. Så frågan är vad vi gör när målgruppens mediakonsumtion förändras radikalt?
I undersökningen Svenskarna och Internet 2008 konstateras bland annat att antalet svenskar som är med i sociala nätverkstjänster har fördubblats på ett år! Kanske inte helt lätt att omsätta direkt i praktiken men ändå tankeväckande. Om utvecklingen fortsätter – kommer det då påverka arbetet med intern kommunikation? Och hur?
Glöm inte att anmäla er till våra automatiska uppdateringar. Genom dessa får ni nämligen ett e-mail varje gång som ett nytt inlägg skrivs på Business Control Arena. Ni kan registrera er via länken i menyfältet till höger eller genom att klicka här.
Ett flertal personer har återkommit och tackat för senaste frukostmötena. Och en del av de som inte kunde komma har frågat om det ges fler tillfällen. Vi håller på att planera in nya datum i slutet av oktober både med temat story telling och målstyrning för de som har missat det ena eller det andra.
Förslag på nytt inspirationstema som inkommit är ”Fokus” – men inte i betydelsen att renodla verksamheter. Utan snarare att under en given period t ex 1-2 år mobilisera en större del av de anställda för att lösa en specifik och prioriterad utmaning. Det finns exempel på mobiliseringar som förorsakats av kriser men det vore mer intressant att finna exempel på fokuseringar som skapas/skapats i större organisationer utan direkta hotbilder. Är det någon som känner till bra exempel får ni gärna tipsa om detta. Vi letar vidare och återkommer med datum.
Temat för våra frukostmöten den 4:e och den 19:e september väcker intresse. Jag ser fram emot att få träffa ett flertal tidigare besökare på nytt men även att få se en hel del nya ansikten som har anmält sig.
Tips! Några stycken av er kommer tillsammans i par (dvs som kolleger i samma organisation) vilket känns som en smart idé. Frukostmötet och promenaden/transporten till kontoret efteråt ger ett tillfälle att utvärdera diskussionens relevans för er organisation – kanske tom fatta några snabba beslut på vad just ni skall göra för att utveckla er verksamhetsstyrning ytterligare.
Den 19:e kör vi igen. Materialet från den 4:e hittar du under faktabanken.
“The ability to simplify means to eliminate the unnecessary so that the necessary may speak.”—Hans Hofmann
Dashboards används för att visa den viktigaste informationen i syfte att ge en överblick av en verksamhet. Grundläggande kriterier på en fungerande dashboard är t ex att den inte skall vara större än att den fyller en sida (i papper eller på din datorskärm) och att den snabbt skall förmedla ett relevant budskap/information. Problemet med många av dagens dashboards är att de är gjorda av och även för personer med god vana av siffror och grafer. Ofta försöker man dessutom göra dessa dashboards till analysverktyg som innehåller massor av data ur en mängd olika perspektiv med resultatet ”att man inte ser skogen för alla träden”. Här kommer två exempel på dashboards som jag personligen tycker är bra av lite olika anledningar.
Det första ligger mig naturligt varmt om hjärtat för att det är från ett företag som jag har varit med och grundat (The Information Company): http://www.theinformationcompany.se (klicka ”Services” och sedan Dashboard examples” längst ned på sidan). Styrkan i dessa dashboards från The Information Company är de snabbt förmedlar svar på frågan ”vad är viktigast för oss att agera på just nu” – d.v.s signalvärdet är högt.
Det andra exemplet har väldigt lågt signalvärde (hjälper inte läsaren att fatta beslut/agera) men den har en tydlig grafisk design som jag tror kan tilltala människor som inte är vana vid siffror: http://dashboard.imamuseum.org/
För den som är extra nyfiken på kommunikation av siffror kan jag rekommendera följande artikel och exempel (från vilken även citatet ovan är saxat): http://www.uxmatters.com/MT/archives/000015.php
Sajten http://www.wikipatterns.com samlar erfarenheter från hur man få med sig människor på att bidra aktivt. Fokuset ligger på en typ av mjukvara som kallas wikis (samma som wikipedia bygger på) men lärdomarna fungerar i många situationer.
Jag tycker deras förstasida är en utmärkt check-lista när personal och kunder ska involeras. Lösningar som klassas som ”gröna” är bra, lösningar som klassas som ”röda” bör kanske bearbetas en gång till.
Dan Roam visar kraften i att illustrera strategier och handlingsplaner grafiskt. Den är så bra så jag länkar till den här trots att det är reklam för hans bok.
Den 17:e och 19:e juni arrangera Business Control Arena frukostmöten angående styrning & kontroll i myndigheter. Med anledning av detta tänkte jag påminna deltagarna och andra som är intresserade om ESVs handledning i frågan: handledning isk ver080404 . Den ger en idé om vad som förväntas av ledningen framförallt i form av kontroll och riskhantering av verksamheten (se kapitel 4). Ambitionen är att detta ska bli en ”integrerad del av verksamheten”. Jag antar att en av de heta frågorna är hur detta görs effektivt; både så att den administrativa bördan inte ökar (alltför mycket) men framförallt inte minskar myndighetens förmåga, motivation och uppfinningsrikedom att förverkliga sitt uppdrag. Som skattebetalare har jag all respekt för löpande kontroll av att våra pengar används på rätt sätt. Men tänk om denna goda tanke skapar en rädsla för att göra fel snarare än en ambition att göra riktigt rätt och att resurser används för att undvika fel snarare än till investereringar som leder framåt. Hur detta undviks kanske blir en av diskussionspunkterna den 17:e och 19:e?
En av de viktigaste delarna av verksamhetsstyrning är naturligtvis värderingar. Med andra ord, de ofta oskrivna koderna för vad som är OK eller inte inom en organisation. Oavsett vad man önskar så präglas och styrs de flesta anställda av denna kollektivt ägda ”manual för beteende”. För den som intresserad av ämnet finns det bl.a. en svensk studie som är lätt att ögna igenom:
Lite roligt är att det även finns en kompletterande ”studie” som beskriver hur några affärscontrollers ser på att styra med värderingar (och då pratar vi inte market value added).
bcarena.org är platsen på nätet som samlar tips och erfarenhet om verksamhetstyrning som verkligen fungerar. Denna förstasida fungerar som en blogg med inlägg som ligger i kronologisk ordning. Den är öppen för alla som vill bidra med frågor och kommentarer.
Följande är saxat ur Wikipedia och är enligt mig en ganska bra definition av målstyrning:
”Målstyrning innebär att styra en verksamhet med uppsatta mål hellre än genom att styra processer inom organisationen. Målstyrning kopplas ofta samman med decentralisering. Förenklat tilldelas självständiga enheter krav som de ska uppfylla och har sedan autonomi när det gäller att bestämma hur detta skall göras”
Hur mål sätts finns lika många skolor som individer. Ett exempel på en öppen men tydlig målsättning är Jack Welchs berömda målstyrning av GEs bolag under 80-talet: ”If you’re not # 1 or 2 in your business you have to fix, sell or close!”. Det finns också exempel på målstyrning i form av t ex väldigt specifika kvantativa mål ”x miljoner inom y månader” som kan sporra vissa men även på ett negativt sätt ”låsa” individers beteenden. Utmaningen ligger ofta i att finna rätt nivå för just din organisation givet målgrupp och bolagets situation. Och det är väl precis det som gott ledarskap handlar om.
En annan form av styrning är att använda principer för beteende. Man ”monitorerar” och ”analyserar” men styr endast genom att sätta generella regler för beteende och låter verksamheten utvecklas organiskt helt utan uppenbara måplsättningar. Detta styrsätt är uppmärksammat i organisationer som agerar i kaosliknande miljöer t ex vissa militära förband. Bolag som agerar på marknader som förändras snabbt och/eller som förändras snabbt internt kan också tjäna på att använda tydliga principer för beteende snarare än mål eller aktivitetsplanering.
Jag tror att de flesta av oss fungerar bäst med en kombination där vi ser en tydlig ledsagande ambition med verksamheten och samtidigt väljer att leva enligt ett antal strategiska principer som är gemensamma för alla inom organisationen.
9 maj invigdes Business Control Arena genom den första samlingen kring en god frukost om verksamhetsstyrning. Bland de intressanta diskussionerna framkom frågan kring hur vi kan motivera människor att vilja aktivt bidra till verksamhetens mål.
Denna sida är öppen för frågor och kommentarer. För tillfället sköts denna sidan manuellt. Den som vill ställa en fråga till nätverket eller kommentera en fråga skriver en kommentar. Denna kommentar publiceras sedan av bcarena.orgs administratör.
Anmäl ditt intresse
Anmäl ditt intresse för inbjudningar till seminarier etc genom att skicka ett mejl till:
registrering@bcarena.org
Publicerat av Filip Thorsén 
Publicerat av Filip Thorsén 
Publicerat av Filip Thorsén 
